Jag sa inget tillbaka, utan bara slöt mina ögon och tröck hårt i hans hand. 

-    Nödsitvationen räddad! Nu kan ni vara lugna, vi kommer inte kracsha hade bara hänt en liten olycka. 

Jag pustade ut och vart gensast mycket lugnare men mitt hjärta slog fortfarande i 300 för var lika rädd endå. 

- Ser du jag sa ju att du kunde vara lungn sa Justin och slog till mig lite försiktigt på armen. 

Och mycket riktigt som piloten sa så landade vi lungt och säkert. Vi reste oss upp och gick ut ur flygplanet. Gud solen var stek het och jag började ångra att jag inte bytte om till shorts på planet.. Men men. 

- Det var trevligt att träffas sa Justin och kramade om mig.

-Detsamma sa jag och besvarade kramen. 

Sedan gick vi åt varsina håll, Justin hade ju privat skjus och jag skulle med bussen så vi var tvungna att gå åt olika håll. Jag gick först in på flygstationen och väntade på att min väska skulle komma. Det tog en väldans tid innan den kom. Trodde dom hade glömt den men till slut kom den. Jag tog den och sedan gick ut och väntade på att bussen skulle komma. Den kom inte förens 14:30 och klockan var bara 14:15 så jag tog upp min mobil ur fickan och skulle sätta igång den för att ringa till Cornelia och berätta om flyresan och Justin. Men det dröjde inte länge till det började ploppa upp massor med sms i mobilen. Jag öppnade dom flesta och på dom stog det Hej Demi! Jag undrar bara om du vill följa med mig och shoppa någon dag när du kommer hem // Cissie 

Jag rynkade lite på pannan och undrade varför hon undrade det, Cissie var klassens bitch.. Hon brukade alltid vara taskig mot mig men nu vill hon shoppa med mig? Något konstigt måste det ju vara.  

Jag orkade inte läsa egenom alla sms nu så jag letade upp Cornelia i telefonlistan och sedan ringde jag henne.

-Hej du har kommit till Cornelias telefonsvarare, lämna ett meddelande efter pipet så ringer jag upp så fort jag hör det. Och om jag inte gör det, testa och ring igen så får vi se om jag svarar då.. **ppiiiip**

Direkt när jag lagt på så kom bussen. Jag la ner mobilen i fickan igen och sedan gick jag på bussen. 

Bussresan var ungifär i 10 minuter så det skulle gå bra. Egentligen hatade jag att åka buss, blev jämt så åksjuk.. Men nu var det ju inte så lång stund så det skulle nog gå bra. 

Bussen svängde in på en busshållsplats och där utanför stog Selena och väntade. Jag gick fram till henne och gav henne en stor kram sedan gick vi till hennes bil och jag berättade allt som hade hänt på flyget och att jag träffat Justin. Hon vart väldigt förvånat att Justin inte tog han privatjet och då vart jag med lite fundersam, men saksamma fick ju träffa honom och det var ju så grymt coolt. 

___________________________________________________________________________________________

Varför tror ni inte att Justin flög i hans privatjet?

Kommentera för mera 

 

 

 

Efter 5 minuter kommer Justin Bieber ingåendes i flygplanet. Inom mig var det värdens skrik. Tänk att se Justin i verkligheten liksom. Men personalen sa ju inget hysteri och att man bara skulle beteé sig som vanligt så jag gjorde det. Men sen när han hittat sin plats så insåg jag att det var brevid mig. Då brast jag ut. Omg heej sa jag och kramade om honom. Egentligen var jag inte så stort fan av honom men jag var igen hater. Och min bästa vän Cornelia var värdens största belieber, och det skulle bli så kul att reta henne! 

-Hej sötnos sa han och besvarade kramen.

-Ska du också till Miami? undrade jag

-Yes, ska du?

-Jaa sa jag med stora ögon.

-   Då så, nu är alla ombort på flygplanet och vi måste be er att spänna fast säkerhetsbältena och ha en trevlig flygtur. Tack! ropade piloten ut ur högtalarna

Personalen kom och kontrolerade så alla satt på sig säkerhetsbältena och sedan lyfte vi. Det var 3 och en halv timmas flygresa. Så det var inte så jobbigt. 

- Vad ska du göra i Miami då? frågade Justin.

-J..Jag? sa jag förvånat.

-Ja du! sa han och skrattade.

-Jag ska hälsa på min kompis Selena.

-Jaha vad trevligt. Någon Selena jag känner? frågade Justin.

-Haha jag vet inte, Selena Gomez.

-Jaha jaa henne känner jag! Hon är trevlig. Vi har känt varandra i 3 år nu. Kanske kommer förbi hennes längenhet någon dag, skulle det vara okej? 

-Självklart sa jag och log.

Sedan bläddrade jag egenom filmlistan och hittade "TED" hade aldrig sätt den förut och har hört att den fått bra recensioner så det var väl värt att titta på den nu.  Jag satte på den och sedan i mina hörlurar i öronen.

Men efter ungifär 30 minuter så stängde jag av den. Tyckte inte den var så bra. Gillar inte när folk röker på.. 

Så jag bläddrade egenom musiklistan istället och hittade en lugn låt. Så jag lutade mig tillbaka och tänkte på hur jag betätt mig mot Justin egentligen. Asså omg, du skämdes jag. 

-Eye du! sa jag och petade till honom.

-Aa? sa han och tog ur sin hörlur ur örat.

-Förlåt för att kan betädde mig så konstigt men ja, min bästa kompis pratar alltid om dig och att hon vill träffa dig och nu så fick jag träffa dig liksom. Så ville bara säga förlåt för att jag betädde mig så konstigt.

-Erch det är lungt, jag är van vettu sa han och blinkade med ena ögat och sedan satte i sin hörlur igen.

Jag gjorde detsamma som han. Sedan tänkte jag på hur gullig han var. Och snygg får jag ju inte glömma! 

-   Då får vi be er sätta fast säkerhetsbältet igen, nu ska vi landa. Hoppas ni haft en bra flygtur och vi tackar för att ni valde att flyga med oss ropade piloten ut ur högtalarna.

Jag gjorde som han sa och dom andra också. Jag kände hur planet började luta sig neråt och sedan började det pipa och blinka rött i hela planet. Jag vart livrädd och började storgåra.

-  Få ingen panik! Det är något som gått sönder men vi ska försöka landa så säkert som möjligt ropade piloten ut ur högtalarna igen. Om nu behöver syrgas så finns det framför er. 

Då började jag gråta ennu mer. Känders som vi skulle kracha. Och det var vi säkert på väg att göra.  Justin tog tag i min hand och tryckte hårt i den.

- Ta det lungt, det kommer gå bra sa han sedan och tittade djupt in i mina tårfylda ögon.

____________________________________________________________________________________________

Hur tror ni det kommer gå för dom?

Kommentera för mer

 

Jag rullade ut resväskan till hallen och sedan satte på mig mina vita höga convorse. Bärde ut väskan till bilen och sen åkte vi iväg. 

Mamma svängde in i en parkeringslucka vid flygplatsen och hjälpte mig ut med väskan.

-Åh vad jag kommer sakna dig! sa hon och slängde sina armar runt mig. 

-Kommer sakna dig med mamma sa jag och besvarade kramen. 

Jag tog tag i min väska och sedan började gå mot ingången.

-Jag älskar dig gumman skrev mamma från bilden.

-Älskar dig också skrek jag tillbaka.

Sedan gick jag in på flygstationen. Jag tittade på tv aparaterna vilket håll jag skulle gå åt för att komma till Usa, Miami. Usa, Usa,Usa där! Höger var det. Jag började gå och det var en jädrans bit att gå kan jag ju säga. Men tillslut var jag framme vid tullen. Jag fick lägga ner mina nycklar,mobil,halsband mm i en låda som dom skulle kontrolera. Men inget pep som tur var när jag gick egenom tullen. Det är det värsta och pinsamaste som finns. Alla bara glor på en. Jag tog  mina saker igen och sedan gick jag och satte mig och väntade lite tills det var dax att gå på flygplanet. Jag satt där och blädrade egenom en tidning som låg brevid mig. Tror det var aftonbladet. Brukar ju inte läsa sånna tidningar men det fick gå för den här gången så jag kunde fördriva tiden med något. Tillslut var det dax att gå på. Jag gick fram och stallde mig i kön. Den var inte så värst lång kö så det gick ganska fort. Gick in på flygplanet och sedan letade jag efter min plats. Det var en lite lyxigare flygplan den här gången. Men fick en tv framför mig, då man kunde se film,lyssna på musik och spela spel. Grymt nice iallafall. Jag satte mig ner på stolen, satt längst in vid fönstret. Och hoppades på att ingen skulle sitta brevid mig så jag kunde sträcka ut mig lite. Hehe.  Kön bara minskade och minskade och fler personer kom in i flygplanet men ingen av dom satte sig brevid mig. Tillslut var kön slut men dom stängde inte dörrarna. Konstigt var det något fel på planet eller? Flygpersonalen ropade ut genom högtalarna - Tyvärr blir vi lite försenade för vi väntar på en väldigt viktig gäst. När han anländer på planet vill vi inte ha något hysteri, ni ska bara beteé er som vanligt. Tack och hoppas ni får en trevlig resa. 

____________________________________________________________________________________________

Vem tror ni det är som kommer in på planet?

Kommentera för mera

 

Timmarna gick och det blev kväll. Jag ställde klockan på 6:00 och sedan kröp ner i sängen för att sova.

 

**PipPip**

 

Jag gnuggade mig försiktikt i ögonen och sen sträckte mig efter telefonen för att stänga av alarmet. Jag visste att jag var tvungen att gå upp även fast jag inte orkade. Men i bland måste man ju göra saker endå. Jag gick in på toaletten o kissade sen borstade igenom håret lite snabbt och sedan satte upp det i en slarvig knut. Jag gick ut till köket där mamma hade dukat upp bordet med frukost.

-Godmorgon solstråle! sa mamma glatt.

-Godmorgon sa jag och tog en brödbit.

-Hur känner du dig? Är du nervös?

-Nej faktiskt inte. Jag känner mig trygg eftersom pappa är pilot.

-Ja det är bra gumman! Du behöver inte vara nervös sa hon och log.

Jag log lite och sedan åt upp det sista av mackan.

-Tack för frukosten mamma sa jag och drog in stolen och sedan satte in tallriken och glaset i diskmaskinen. 

-Är du säker att du inte vill ha något mer att äta?

-Jadå.

-Okej jag ropar när vi ska åka.

Jag nickade och sedan gick in på mitt rum igen. Jag gick in och tog en snabbdusch, satte på mig underkläder och sedan mina mörkblå hollister mjukisbyxer och en mörkblå munkjacka. Tog upp maskaran och ögonbrynsskuggan som jag lagt ner i resväskan så jag inte skulle glömma det. Sminkade mig lite snabbt och sedan satte upp håret i en hög toffs. Sedan var jag inprensip klar. Gick och borstade tänderna sen var jag klar att åka.

-Nu måste vi åka! skek mamma

Perfekt timing tänkte jag. Jag la ner sminket som jag andvänt och sedan stängde igen resväskan.

____________________________________________________________________________________________

Tror ni någon kommer få reda på vad hon ska göra i USA? Hälsa på en kändis? Tror ni det kommer komma ut? Och vad händer med Demi då?

 

-Jag tycker båda var jätte fina! Men Jeffryn Campbell skorna var nog snyggast.

-Åh tur! Då tycker vi lika sa jag glatt och tog av mig skorna för att gå o betala dom.

-Då blir 1000 kr sa kassörskan.

1000 kronor? Äre ett skoj? Jag var tvungen att säga va en gång så jag inte hörde fel.

-1000 kronor sa kasörskan igen. 

-Men så mycket har jag inte.

-Hur mycket har du då?

-700 sa jag och rynkade på näsan.

-Ja tyvärr så får jag inte sätta ner skorna men vi har 50% imorgon så då kan du ju komma tillbaka svarade kassörskan och sköt tillbaka skorna till mig igen.

-Men vänta! avbröt Cornerlia. Du kan få låna pengar av mig.

-Verkligen? sa jag asglatt

-Verkligen! sa hon och sträckte fram 300 kr till kassörskan.

-Åh tacktacktack!  Du är bäst sa jag och kramade om henne lite snabbt.

-Vill du ha kvittot? frågade kassörskan.

-Ja tack sa jag och tog emot det.

-Ha en bra dag! sa hon och stäckte över påsen till min hand.

-Detsamma.

Sedan gick vi ut ur affären och promenrade hem till mig. 

-Hallå? skrek jag när vi var hemma.

-Hej! svarade mamma skrikandes tillbaks.

Vi gick in till köket och där stog hon och lagade mat.

-Åh hej Cornerlia! Vill du äta här? 

-Nej tack. Jag ska snart gå.

-Jaokej svarade mamma och rörde om lite i kastrullen. Hittade du några skor då? 

-Ja! sa jag och visade henne dom.

-Wow dom var ju jätte fina. Och speciellt till det du har på dig nu sa mamma.

Jag log och sedan la ner dom i påsen igen. 

-Men vi går in till mitt rum sa jag till mamma och gick iväg. Jag satte på datorn och sedan på lite musik.

-Vem var det du skulle hälsa på nu igen? frågade Cornelia.

-Selena Gomez, men du får verkligen inte säga det till någon! För då kommer jag få massor med sms och att jag ska ta bilder,autografer o hälsa till henne o sådär!

-Nej jag lovar! svarade hon seriöst.

-Tummislova? sa jag lite barnsligt.

-Tummislova sa hon och sträckte fram tummen.

____________________________________________________________________________________________

Tror ni Cornerlia kommer säga något till nån?

1 kommentar för nästa kapitel :D

Hope you like it ♥

 

Jag gick in genom dörren men såklart satt ju redan Cornelia där och väntade.  Som vanligt. Jag gick fram till henne och petade henne på ryggen.

-Heeeeej! flög hon upp och kramade mig.

-Hej! svarade jag glatt.

-Ska gå och beställa? frågade jag.

-Det kan vi göra svarade hon.

Vi läste lite på menyerna vad som fanns och kollade på diskerna. Jag vart väldigt sugen på en chokladboll och en latte. Jag gick fram o beställde det och sedan gick jag och satte mig vid bordet och väntade på Cornerlia. Hon kom strax där efter, hon tog också en latte fast en beskvi till det. Vi satt där och pratade om massor olika saker. Vi hade alltid så himla kul. Men sen kom vi ju till det tråkiga. Att jag skulle åka imorgon. Men såklart tyckte jag ju inte att det skulle bli tråkigt att åka men att lämna  Cornelia. Hon som alltid funnits där för mig när jag mått dåligt. Vi har varit bästavänner i 4 år och vi har alltid lite kul. 

-Men vad var det du skulle göra nu igen?

-Vaddå?

-Ja i Usa? 

-Jaha, jag ska hälsa på en kompis.

-Ja juste. 

Jag kunde inte säga vilken kompis det var för det satt folk bakom oss och då skulle dom säkert bli helt hysteriska. Men Cornelia visste redan om vem jag skulle hälsa på så det var ju lugt. Och jag litade på henne till 100% att hon inte skulle säga till någon vem det var.

-Men hur länge blir du borta då? undrade hon.

-Ehm ja det har vi inte riktigt bestämmt en. 

-Har du resfeber då? skojade hon.

-Haha nej jag är faktisk inte så nervös svarade jag.

-Det var ju bra sa hon och drack upp det sista av hennes latte. 

-Är du klar? frågade jag. 

-Japp svarade hon.

Vi gick och stallde undan våra brickor på disksen och sedan gick vi iväg och tittade på skorna. Jag testade båda skorna och frågade Cornelia vilka skor hon tyckte var snyggast.

-Jag tycker båda var jätte fina! Men ........... var nog snyggast.

____________________________________________________________________________________________

Vilka tror ni hon tycker var snyggast? Och vem ska Demi hälsa på i Usa? Kanske har glömt att säga att hon heter Demi men nu fick ni ju reda på det ^^

1 kommentar för nästa kapitel

-Jo det har du ju rätt i. Men ska gå upp och packa lite nu. Tack för frukosten sa jag och sköt in stolen.

-Varsegod.

Jag gick in på mitt rum tog fram resväskan som jag hade stallt i ett hörn och öppnade den. Tog fram lite kläder, min favorit klänning 2 jeans, 2 shorts, 2 t-shirts, 2 linnen, 2 skjortor, 1 jeans väst,1 virkad väst o underkläder. Jag följde mammas tips och inte tog med så mycket kläder. Smink och sånt hade jag lagt ner dagen innan så det var redan klart. Nu var resväskan inprensip helt klar. Bara några få saker jag måste lägga ner imorgon. Men jag var verkligen i behov av ett par nya skor. Så jag började göra iordning mig, plattade håret sminkade mig och satte på mig min svarta byxdress. Sedan tog jag min bruna favorit väska och gick ner till hallen o satte på mig mina skor. 

-Mamma jag går ner på stan endå! skrek jag till henne.

-Jaokej, här får du lite pengar om du behöver kom hon småspringandes med 500 kronor i handen.

-Tack mamma, du är bäst! Sa jag och tog emot pengarna och gav henne en snabb kram. Sedan gick jag ut genom dörren och promenreade ner till köpcenteret. Jag gick och funderade länge på om jag skulle köpa ett par Jeffryn Campbell skor eller och jag skulle köpa ett par virkade ballerina skor. Jag gick och grunnade på det ända till jag var framme vi köpcentret. Jag gick in i en sko affär som hette "Perfect shoues" det var min favorit affär dom hade alla märken allt från Uggs,Jeffreyn Campell, Convorse o massor mer. Jag gick direkt till Jeffryn Campell skorna. Tog fram min stolek och dom vart hur snygga som helst till den här dressen och den bruna väskan. Åh jag bara älskade dom. Men jag var fortfarande lite tveksam. Jag skickade snabbt iväg ett sms till min bästa vän Cornelia. 

* Ska vi ta en fika på stan innan jag åker? :) * skrev jag.

Jag fick snabbt svar tillbaka

*Självklart, är där om 10 minuter :)*

Jag tog av mig skorna och gick och tittade på dom virkade ballerina skorna. Åh dom var också grymt snygga! 

* Ska vi köra det gamla vanliga cafet? Superchafe? :) * fick jag av Cornelia

* Självklart * svarade jag.

Det var vårat absolut favorit café. Där brukar vi alltid fika. 

Jag bestämmde mig för att gå dig, för jag brukade alltid komma sist men den här gången skulle jag minsann komma först. 

____________________________________________________________________________________________

Tror ni hon kommer komma dit först? 

1 kommentar för nästa. Kanske inte så spännande men ni får veta mer om USA resan i nästa kapitel. Och vad hon ska göra där...

 

 

**Första dagen på sommarlovet**

 

Jag hör hur min dörr öppnas sakta och jag vänder mig om. 

-Gumman du måste gå upp nu sa mamma och puttade till på min rygg lite försiktigt.

-Varför då? sa jag irriterat.

-För imorgon ska du ju till USA och flyget går ju klockan 8:00 på morgonen så det är bäst att du inte vänder på dygnet nu när du ska upp så tidigt imorgon.

-Jaja jag kommer upp snart, gå ut ifrån mitt rum nu sa jag lite smått irriterat.

-Jag kommer in om 20 minuter igen.

Jag svarade inte utan bara fixade lite med täcket. När jag hörde att dörren stängdes så vred jag mig om och tog upp datorn som låg under sängen. Jag loggade in på facebook och skrev: 

En dag kvar, sen bär det av! Jag fick ganska många likes på en gång. Men ingen visste egentligen vad jag skulle göra. Utan bara Mamma, Pappa och min bror. Och såklart min bästavän då men hon var tvungen att hålla det hemligt. Jag satte mig upp och satte på mig mina pyjamas shorts och en t-shirt. Sedan gick jag upp och ut till köket där mamma hade dukat upp bordet med frukost. 

-Åh vad bra att du kom upp! Jag har gjort frukost till dig, varsegod sa hon och sköt fram lite bröd.

-Tack sa jag och tog en brödbit och började bre den.

-Jag tänkte på en sak, vi bestämmde ju aldrig hur länge du skulle vara borta. Men hur länge tror du att du kommer bli borta? frågade mamma och satte sig vid en stol mitt emot mig.

-Jag vet inte mamma. Jag ringer nog förmodligen till er och berättar.

-Vad bra gumman! Men vi betalar ju såklart kostnaden för samtalen, så det behöver du inte tänka på. Ring när du vill, vi blir så glada vettu.

-Jadå tack! sa jag och log.

-Vad ska du göra idag då? undrade mamma.

-Jag ska nog bara vara hemma och samla krafter till imorgon, kanske gå och köpa lite nya kläder jag har inte riktigt bestämmt mig en.

-Det tycker jag inte du behöver, du får ju om du vill såklart men jag tror du kommer köpa väldigt mycket kläder i USA sen.

____________________________________________________________________________________________

Kommer någon fortsätta läsa?

Kommentera gärna! :D 1 kommentar för nästa